Kungsvägen började användas på 1300-talet som de böhmiska kungarnas kröningsväg. Den påbörjas vid Kruttornet (Prašná brána) där den gamla kungsborgen låg. Kröningsprocessionen fortsatte sedan genom Celetná ulice till Gamla Stads torg där den blivande kungen mottog hyllningar från företrädare för Gamla Stads borgare.

Kröningståget passerade sedan Lilla torget (Malé náměstí), svängde in på Karlova ulice och fortsatte mot Karlsbron. På andra sidan Moldau [Vltava] tog sig processioner förbi S:t Nikolauskyrkan (Chrám Svatého Mikuláše) på Lillsidans torg och vidare uppför Nerudova ulice mot Pragborgen där kungen kröntes i Vladislavsalen.

De största och pampigaste kröningsprocessionerna utmed Kungsvägen kunde man beskåda 1458 när Jiří z Poděbrad kröntes till böhmisk kung, 1743 vid kröningen av Maria Teresia och 1791 när hennes son Leopold II besteg tronen. 1836 gick här det sista kröningståget med över 3.000 hästar för Ferdinand V.

När Kruttornet byggdes 1475 under Vladislav II i närheten av det ursprungliga kungliga slottet, kallades det för det Nya Tornet. Tornet var på den tiden en av tretton inkörsportar till Prag.

Sitt nuvarande namn fick Kruttornet på 1700-talet då det användes som krutlager. Kruttornet skadades svårt av preussarna under ockupationen 1757 och återställdes inte till sitt ursprungliga skick förrän år 1876.

Týnkyrkan, som egentligen heter Jungfru Marias kyrka framför týn [týn = medeltida befästning], är en gotisk kyrka som började byggas 1365.

Týnkyrkan hade en central plats i den husitiska rörelsen på 1500-talet och fram till slaget på Vita berget 1620.

1621 avrättades framför kyrkan 27 tjeckiska protestantiska adelsmän och borgare för sitt deltagande i upproret mot Habsburgarna, efter slaget på Vita berget den 8.11.1620 mot Ferdinand II:s armé.

I Týnkyrkan ligger begraven Tycho Brahe som dog år 1601 i Prag där han var verksam som astronom vid Rudolf II:s hov.

Det astronomiska uret sägs ha skapats av Mäster Hanuš, astronom vid Karlsuniversitetet år 1490. I själva verket tillverkades den astronomiska tavlan i urets centrum redan 1410 av Mikuláš z Kadaně. Mäster Hanuš utvecklade uret och tillförde de fyra figurerna vid sidan om urtavlan.

Sägen om det astronomiska uret berättar att Mäster Hanuš erbjöd sig 1480 att konstruera detta ur som utsmyckning av Gamla Stads rådhus. Han fick en beställning av rådmännen och avslutade sitt arbete 1490. Snabbt spred sig ryktet om det magiska uret över hela Europa.

Klementinum är Prags andra största byggnadskomplex (2 ha) efter Pragborgen.

Läs mera på sidan Klementinum

Karlsbron byggdes under Karl IV:s regeringstid. Bygget påbörjades år 1357 som ersättning för den äldre Judithbron som rasade under högvattnet 1342.

Läs mera på sidan Karlsbron

S:t Nikolauskyrkan påbörjades bygga 1703 och blev färdig nästan sextio år senare, år 1761. S:t Nikolauskyrkan är ett mästerverk från den tjeckiska högbarocken.

S:t Nikolauskyrkan ritades av arkitekten Christoph Dientzenhoffer (1655-1722) och hans son Kilian Ignaz Dientzenhoffer (1689-1751). Kyrkbygget, som avslutades av Anselmo Lurago, dekorerades av samtidens mest framstående konstnärer, t.ex. Karel Škréta.

Pragborgen historia sträcker sig tillbaka till 1000-talet. Borgen utökades genom tiderna och sägs idag vara Europas största slott.

Pragborgen kan uppvisa exempel på alla byggnadsstilar- den gotiska S:t Veits katedralen, Rudolf II:s tillbyggnader i renässanasstil men även barock- och neoklassicistiska byggnader.

Pragborgen är en samling av historiska byggnader, kyrkor, gallerier och trädgårdar, på Pragborgen kan du också se de tjeckiska kungarnas kröningsjuveler. På Pragborgen pågår en omfattande utställningsverksamhet och på sommaren spelas här teater under bar himmel. Utförliga program hittar du på Pragborgens hemsida.

Samtidigt är Pragborgen sätet för den Tjeckiska republikens president och presidentens kansli. Av tradition brukar presidentens flagga hissas på Pragborgen för att visa att presidenten är i tjänst.

Katedralen är en odelbar dominant av Pragborgen. Den började byggas under Karl IV, år 1344 av arkitekten Matyas från Arras.

Efter hans död togs uppdraget över av Peter Parler som fortsatte fram till de husitiska krigen.

Helt färdig blev S:t Veits katedral först på 1920-talet.

S:t Veit katedrals gravkammare är det böhmiska kungarnas begravningsplats, här ligger bl.a. Karl IV begraven.

Vladislavsalen ber sitt namn efter kung Vladislav Jagellon [1471-1516] under vars regeringstid den byggdes.

Från 1500-talet användes salen framförallt för hovets representation, kröningsfester, riddarspel men även som marknad för konst- och lyxföremål.

Den gotiska trappan som leder till salen byggdes med låga trappsteg för att underlätta för riddare att ta sig till salen sittande till häst när salen användes till inomhusturneringar.

Vladislavsalen används än idag vid särskilda tillfällen - här väljs t.ex. den tjeckiska presidenten.

Legenden säger att Gyllene gatan fick sitt namn efter guldmakare och alkemister som skulle tillverka guld åt kejsaren Rudolf II. I själva verket byggdes dessa små hus för Rudolf II:s vakter och sitt namn fick gatan först ungefär ett hundra år senare.

I dessa små hus bodde folk så sent som på 1950-talet, den mest kände invånaren är nog Franz Kafka som bodde här i nr. 22 en kort tid 1916-1917.