Tjeckiens historia


På 300-talet f.K. befolkades dagens tjeckiska områden av Kelter

Kelterna var enligt den historiska forskningen den första etniska gruppen i dessa trakter. Den Keltiska stammen Boii gav landet dess latinska namn - Boiohaemum [Bohemia]. Kelterna trängdes undan av germanska stammar [Marcomanni, Quidi] redan innan tiden för Kristi födelse.

 

Vid slutet av 400-talet och början av 500-talet bosatte sig Slaver i trakter som idag utgör Böhmen och Mähren,

dvs under tiden för folkvandringen. På 600-talet kan man lägga märke till första försök att ena de slaviska stammarna. Det s.k. Samos rike kunde motstå trycket från Avarernas mäktiga rike i centrum av det ungerska låglandet och kunde också, om än med skiftande framgång, försvara sig mot Frankernas attacker från väst.

 

Det Stormähriska riket (800-talet)

År 863 anländer de byzantinska missionärerna Kyrillos och Methodeus för att introducera för slaverna den kristna liturgin. Snart stärks den romersk-katolska influens i området. Det Stormähriska riket förstörs av Magyarerna 903-907.

 

Přemyslätten (800-talet-1306)

Under Přemyslättens regeringstid växer den böhmiska statsbildningen gradvis fram och Böhmen kan hävda sin oavhängighet gentemot det Heliga Romerska kejsardömet.

 

935 - dör Den Helige Václav, Böhmens skyddshelgon

 

1085 - Vratislav

blir den förste böhmiske furste som får rätten att använda kunglig titel som tack för sitt stöd till kejsare Henrik IV i hans kamp mot påven Gregorius VII.

 

1212 - Přemysl Otakar I

erhåller den Gyllene Bullan från Sicilien som stadfäster det Böhmiska kungadömet och rätten att ärva tronen. Därmed blir Böhmen ett av de viktigaste konungariken inom det Heliga Romerska kejsardömet.

 

1253-1278 - Přemysl Otakar II:s

regeringsperiod präglas av en kraftfull expansionspolitik. Expansionen fortsätter även under de sista kungarna av Přemyslätten.

 

1306 - Kung Václav III

mördas och Přemyslätten dör ut på svärdssidan.

 

Luxemburgska ätten (1310-1437)

Luxemburgsätten påbörjas med att Jan av Luxemburg väljs till Böhmisk kung 1310. De Luxemburgska kungarna utökar riket och beteckningen "De Böhmiska kronans länder" uppstår och bekräftas genom en dekret av Karl IV år 1348.

 

Karl IV (1346-1378)

Under Karl IV:s regeringstid når Böhmen höjdpunkten av kraft och prestige. 1344 grundas Prags Ärkebiskopssäte och 1348 grundas i Prag Karls universitet - den första universiteten norr om Alperna. År 1355 kröns Karl IV till Romersk kejsare.

 

Husitkrigen (1419-1436)

De husitiska reformationsrörelse uppstod av flera samverkande orsaker. Den ena var den ekonomiska och politiska krisen under Václav IV:s [1378-1419] regeringstid. Husiterna inspirerades av Mäster Jan Hus och hans idéer om reformation av kyrkan och husitkrigen har blivit en följd av att han brändes för sina idéer på bål 1415 i Constanz.

 

Kung Sigismund

försökte slå ner den husitiska revolutionen med vapenmakt, men husiterna har vunnit över fem korståg som skickades mot den under åren 1420-1431. Det var först när de moderata besegrade de radikala år 1434 som ett avtal mellan husiterna och den katolska Europa kunde nås genom kompaktatet i Basel år 1436.

 

Jagellonska ätten (1471-1526)

1471-1516 - Vladislav Jagellon, son till kung Casimir av Polen väljs till kung av Bohemia. Under Vladislavs regeringsperiod växer adelns makt samtidigt som kungamakten minskar. Perioden kännetecknas även av kamp mellan den husitiska och den katolska kyrkan.

 

Habsburgska ätten (1526-1918)

När Jagellon-ätten dör ut, efterträds den av den Habsburgska ätten. Habsburgarna återinför den katolska tron och centraliserar makten i det multinationella kejsardömet och inlemmar "De Böhmiska kronans länder" så att de blir en del av den Habsburgska monarkin fram till 1918.

 

Rudolf II (1576-1611)

flyttar monarkiens huvudstad från Wien till Prag som upplever en ekonomisk och kulturell uppsving. De tjeckiska herrarna tvingar Rudolf II till en dekret, "Maiestatus", som förklarar religionsfrihet i landet. När kejsarna Mathias och Ferdinand försöker begränsa religionsfriheten, leder detta 1620 till slaget på Vita Bergen som de tjeckiska herrarna förlorar. Böhmens befolkning tvingas att övergå till den katolska tron eller emigrera. Det Trettioåriga kriget påbörjas.

 

Den moderna Tjeckiska statens

grunder läggs under revolutionsåret 1848. Strävanden mot självständighet leder till en snabb industrialisering av landet, i slutet av 1800-talet är Tjeckien den mest utvecklade regionen inom den Habsburgska monarkin.

 

Självständig stat Tjeckoslovakien (1918-)

Under Första världskriget arbetar de blivande presidenterna T.G.Masaryk och E.Beneš utomlands för ett erkännande av en självständig nation.

 

28.10.1918 grundas Tjeckoslovakien

 

1939 - Tjeckoslovakien ockuperas av Tyskland

som ett resultat av Münchenavtalet mellan Hitler, England och Frankrike.

 

1945 - Tjeckoslovakien befrias av de allierade styrkorna

 

1948 - Kommunisterna tar makten genom en kupp

 

1968 - Tjeckoslovakien ockuperas

av Warszawapaktens styrkor under ledning av Sovjetunionen. Pragvåren krossas och kommunisterna påbörjar en period av "normalisering".

 

1989 - Den kommunistiska diktaturen kollapsar

och landet återinför parlamentarisk demokrati. Václav Havel väljs till president.

 

1.1.1993 - Tjeckoslovakien delas

i Den Tjeckiska och Den Slovakiska republiken.